Kemi – forbranning VG/MVG

Hur fungerar fotosyntesen?
i vaxternas blad omvandlas koldioxid och vatten till syre och socker med hjalp av solenergi.

(Rita garna om du kan)

Forklara cellandningen?
Cellandningen sker i alla djur och i var kropp. Vi far i oss socker i maten och andas syre och ut kommer koldioxid, vattenanga och varme (vi blir varma och far energi)
Man kan ocksa kalla denna reaktion omvand fotosyntes!
Hur paverkas miljon av att vi anvander fossila branslen?
Koldioxidhalten okar vilket paverkar vaxthuseffekten, sjoar forsuras, giftig kolmonoxid kommer ut och skadar djur.
Vad satter igang en kemisk reaktion?
For att ett amne skall brinna behovs en startknuff i form av en viss temperatur som kallas for aktiveringsenergi. Nar aktiveringsenergin ar uppnadd fortsatter reaktionen av sig sjalv utan att man behover varma mer. Tex. nar du tander ett ljus.
Vad behovs for att en eld skall brinna?
Varme, syre och brannbart amne
Hur kan man slacka en eld? (3 satt)
– Kvavning
– Ta bort det brannbara amnet
– Kyla
Namn tre fossila branslen och varfor heter de sa?
Kol, Olja och naturgas (tank pa fast, flytande gas)
De heter fossila branslen for att de kommer fran doda vaxter och djur for tusentals-miljontals ar tillbaka.
Namn tre fornybara energikallor
Vindkraft
biobranslen – tex. ved, etanol och biogas
Vattenkraft
Varifran kommer den kemiska energin fran borjan?
Det mesta av den kemiska energin har bildats med hjalp av energi fran solljuset. Solenergin omvandlas till kemisk energi vid fotosyntesen.
Vilka tva typer av forbranning finns det?
Snabb forbranning med oppen eld och langsam forbranning i kroppens celler (cellandningen).
Vad ar kemisk energi och vad hander nar nagonting brinner?
Kemisk energi ar den energi som finns bunden i kemiska amnen. Nar nagot brinner frigors den kemiska energin och omvandlas till ljus- och varmeenergi.
Beskriv den forbranning som sker inne i kroppen:
Tack vare enzymer kan forbranning ske i kroppen vid 37 °C. Enzymerna hjalper syremolekylerna att reagera med sockermolekylerna. Nar druvsockret forbranns bildas koldioxid och vatten.
Namn minst EN gas som bildas vid forbranning av fossila branslen(kol, olja och naturgas)
koldioxid, kolmonoxid, vattenanga, svaveloxid, kvaveoxid
Vad menas med fornybara energikallor?
Fornybara energikallor ar energikallor som inte tar slut, de fornyas standigt. Exempel ar vind, vatten och biobranslen.
Ge exempel pa energikallor som inte bygger pa forbranning (att nagonting brinner)
Sol-, vind-, karn- och vattenkraft innebar inte nagon forbranning.
Vad ar vaxthuseffekten och varfor okar den?
Vaxthuseffekten orsakas av olika gaser i atmosfaren som hindrar varme fran att strala ut fran jordklotet. Att vaxthuseffekten okar beror pa att vi slapper ut allt mer vaxthusgaser som koldioxid, freoner och metan i atmosfaren. Den okande vaxthuseffekten kan medfora att medeltemperaturen kommer att stiga pa jorden.
Vilka fordelar har biobranslen?
Ved, traavfall, metanol och biogas ar exempel pa biobranslen. Den koldioxid som bildas da de forbranns okar inte mangden koldioxid i luften. Det beror pa att den bildade koldioxiden tas upp nar nya biobranslen vaxer.
Vad ar aktiveringsenergi?
Kemiska reaktioner behover manga ganger tillforas energi for att komma igang. Den energin kallas aktiveringsenergi. Tex. ett ljus borjar brinna nar man uppnatt tillrackligt hog temperatur.
Vad gor en katalysator pa en bil?
Med hjalp av en katalysator ser den till att forbranningen blir fullstandig och da minskar utslappen!
Vad ar vaxthuseffekten och varfor okar den?
Vaxthuseffekten orsakas av olika gaser i atmosfaren som hindrar varme fran att strala ut fran jordklotet. Att vaxthuseffekten okar beror pa att vi slapper ut allt mer vaxthusgaser som koldioxid, freoner och metan i atmosfaren. Den okande vaxthuseffekten kan medfora att medeltemperaturen kommer att stiga pa jorden.
Forklara vad som hander vid fotosyntesen
I fotosyntesen anvander vaxterna solenergin for att bygga energirika druvsockermolekyler av koldioxid i luften och vatten fran marken. Samtidigt bildas aven syrgas. Formeln kan skrivas:
Koldioxid + vatten + solenergi –> druvsocker + syrgas
Beskriv de olika stegen i kolets kretslopp
Kolatomer finns i atmosfaren i form av koldioxid. Den fangas upp av vaxterna som med hjalp av fotosyntesen omvandlar koldioxiden till olika kolhydrater. Kolhydraterna ats av djur och manniskor och forbranns da till koldioxid vid cellandningen. Koldioxiden andas ut och kommer ater till luften. Doda vaxter och djur sonderdelas av nerbrytare till koldioxid. Koldioxiden tas sedan ater upp av vaxer varvid kretsloppet ar fullbordat. Den koldioxid som sedan miljontals ar funnits bunden i fossila branslen frigors nar vi eldar med dessa branslen. (Se kretsloppsbild sidan 220 i grundboken).
Nar jorden var ung, for fyra miljarder ar sedan, inneholl atmosfaren ungefar 30% koldioxid, men inget syre. Forsok forklara varfor det ar sa annorlunda nu
Det var speciella bakterier i haven som for flera miljarder ar sedan borjade omvandla gasen koldioxid till syrgas. Det var borjan pa fotosyntesen. Nar vaxterna sedan utvecklades fortsatte de omvandla koldioxid till syre. (MVG)
Tank dig att du hittade massor med vatgas nere i marken. Tror du att det helt skulle losa vara energibehov, eller skulle det finnas nagra problem?
Transporterna och anvandningen av vatgas skulle vara besvarliga eftersom gasen ar sa brandfarlig. Om den nastan helt ersatte andra energikallor skulle det bli sa stora mangder vattenanga att det troligen skulle paverka vart vader. Dessutom skulle vatgasen anda ta slut nagon gang, sa vi blev tvungna att utnyttja fornybara kallor istallet. (MVG)
Forklara kort varfor ved inte borjar brinna av sig sjalv utan maste tandas pa
For att veden ska borja brinna behovs det aktiveringsenergi for att bindningarna i cellulosamolekylerna ska borja brytas sonder. Aktiveringsenergin kan vara varmen fran en tandsticka.
Forklara vad en katalysator ar for nagot.
Katalysatorn gor att kemiska reaktioner gar snabbare. Det beror pa att den minskar aktiveringsenergin. Da kommer reaktionen igang lattare. Det kanske racker med energin vid rumstemperatur istallet for den i en eldslaga.
Vad menas med antandningstemperatur?
Antandningstemperaturen ar den lagsta temperatur som racker for att ett visst amne ska kunna antandas.
Vad ar sjalvantandning och hur forhindrar man den?
Det finns amnen som kan antandas av sig sjalva(tex. linolja i en trasa). Det beror pa att de reagerar langsamt med luftens syre sa att temperaturen stiger. Till slut uppnas antandningstemperaturen sa att de borjar brinna. For att forhindra detta kan man lagga amnena i lufttata karl.
Vad menas med flampunkt?
Flampunkt ar den temperatur vid vilken ett amne avger brannbara gaser.
Forsok komma pa varfor man kan tanda eld pa stalull men inte pa en stalklump
Stalullen ar finfordelad och kommer darfor i kontakt med mycket luft som innehaller syre som kan underhalla en forbranning. Stalklumpen ar daremot kompakt. (ungefar samma sak som att traspan brinner mycket lattare an ett ett vedtra)
x

Hi!
I'm Larry

Hi there, would you like to get such a paper? How about receiving a customized one?

Check it out